Så har rabattkupongen utvecklats till en rabattkod

I många år har det varit vanligt att handla varor med rabattkuponger. Kupongerna är ett sätt för handlare och producenter att locka konsumenter till köp, eftersom konsumenten får en viss rabatt på sitt köp. Kuponger är vanligt i prova på-sammanhang, när en producent vill lansera en ny produkt, eller för att locka till merköp, som den klassiska ta tre, betala för två.

En Coca-Cola-rabattkupong från 1890-talet.

En Coca-Cola-rabattkupong från 1890-talet.

USA är kupongernas hemland

Historien bakom rabattkupongernas existens går tillbaka till 1887 och Coca-Cola, som då var ett ganska modest företag vars produkt inte var så allmänt känd bland invånarna i USA. Asa Candler hette en av Coca-Colas partners vid den tiden och han utvecklade företaget genom smart marknadsföring. Ett sätt var bland annat just lanseringen av rabattkuponger, som distribuerades genom anställda och trycktes i tidningar. Konsumenten fick genom sin kupong en gratis Coca-Cola och på så vis spreds dryckens storhet från människa till människa. Coca-Cola växte lavinartat och redan 1895 fanns drycken i alla stater i USA, mycket tack vare användningen av rabattkuponger.

Kupongernas betydelse började sedan spridas till andra företag och användandet växte de kommande decennierna. Under den stora depressionen i USA under 1930-talet blev kupongerna en mycket viktig sak för många av de amerikaner som drabbades av ekonomiska trångmål. Efter Andra Världskriget utvecklades kupongerna ytterligare när stora matkedjor ville locka konsumenterna till sina nya stora butiker. 1965 uppskattades det att varannan familj i USA klippte ut kuponger ur tidningarna.

I Sverige blev också kupongerna populära efter Andra Världskriget och 1969 bildades företaget Kuponginlösen AB som hanterar merparten av rabattkupongerna i Sverige. 2006 uppgav de att de årligen hanterade 33 miljoner inlösta rabattkuponger. En annan siffra som beskriver kupongernas popularitet är det faktum att amerikanska konsumenter sparade 3,8 miljarder dollar år 2002 genom sitt användande av kuponger.

ICA-kort där du kan får rabattkuponger

ICA avskaffade redan 2005 de trycka rabattkupongerna och gick över till att sköta allt via ICA-kortet, som även kan fungera som bankort.

Rabattkoder växer med digital utveckling

Under senare år har givetvis internet och den digitala utvecklingen även skapat nya möjligheter för kupongerna och rabatterbjudanden. Under 1990-talet utvecklades onlinekupongerna som var möjliga att skriva ut och ta med sig till butiken för att få rabatt, alltså samma funktion som de som tidigare klipptes ut ur tidningar.

Det finns dock många sätt som rabattkoder har utvecklats genom med hjälp av den digitala utvecklingen. Medlemskort finns numera i var och varannan butik, vilket ger rabatter efter insamlade poäng. Det finns också rabattkuponger som fungerar genom sms, en applikation i telefonen eller som skapas då konsumenten till exempel checkar in på företagets sida på Facebook.

Rabattkoder hos CDON

CDON.com är ett företag som mycket aktivt ger rabattkoder online.

Ytterligare ett exempel på utvecklingen är rabattkoder i onlinebutiker, som antingen ges direkt från butiken eller genom en samlingssida för rabattkoder. En rabattkod kan antingen vara en viss kod som ska anges vid utcheckning och som ger rabatt eller fri frakt, eller så är det genom att klicka på en viss länk som köparen får rabatt. Samtidigt finns det en provision inblandad för den som förmedlar rabattkoden.

Gynnar båda parter

Oavsett i vilken form som en rabatt förmedlas är det en mycket effektiv åtgärd i så kallad incitamentdriven marknadsföring, det vill säga den lockar till köp eftersom den samtidigt ”belönar” konsumenten. Belöningen i det här fallet är sparade pengar eller en bonus på köpet. Samtidigt belönar den också försäljaren eftersom den ger en försäljning och i de fall som en rabatt kräver en motprestation ger den också viktig information om konsumenten. Och så länge situationen är gynnande för båda parter så kommer rabattkoderna och rabattkupongerna att finnas kvar och utvecklas ännu mer.

Jakten på den svenska skogens konung

Sedan en vecka tillbaka är det tillåtet att jaga älg i de norra delarna av Sverige. Om en dryg månad inleds sedan älgjakten i resten av landet. Älgjakten är en tradition med långa anor i Sverige, som får massor av svenskar att varje år spara en semestervecka till oktober för att kunna delta på årets älgjakt i hoppet om att sänka den där tolvtaggade tjuren.

Älgtjur

400 000 älgar i Sverige

Älgen har funnits i Sverige sedan urminnes tider och redan runt år 1000 fanns det uppskattningsvis cirka 100 000 älgar i Sverige. Redan då jagades älgen, men det var inte förrän i slutet av medeltiden som utvecklingen av eldvapen tog fart och jakten blev mer effektiv. Gustav Vasa införde under 1500-talet en lagstiftning i syfte att begränsa jakten på älg. Jakten utbreddes sedan under de kommande seklerna och under 1700-talet var nästan alla hovdjur utrotade, först på grund av tjuvjakt och sedan när bönderna fick jakträtt.

Älgstammen repade sig under slutet av 1800-talet och gick sedan upp och ner under 1900-talet. Jakten har i omgångar begränsats och nådde sin kulmen 1982, då hela 170 000 älgar sköts av. I dag finns det cirka 300 000 – 400 000 älgar i Sverige och av dessa skjuts cirka 100 000 varje höst. Sverige är det land i världen med den kanske mest utbredda älgpopulationen och djuret, ofta kallat skogens konung, har blivit en nationalsymbol för vårat land.

ÄlgskyltÄlgen har blivit en populär turistattraktion i Sverige, både för inhemska och utländska turister. De återkommande stölderna av vägskyltar som varnar för älg och utbredningen av så kallade ”Älgsafaris” är tecken som tyder på djurets popularitet.

I Sverige är dock älgen även ett problem, framförallt i trafiken. Varje år sker 5 000 viltolyckor och ca 10 människor dör på grund av olyckor med älg. Älgar innebär också skador på skog och mark om populationen blir allt för utbredd.

Olika former av jakt

Dagens älgjakt har syftet att begränsa tillväxten av populationen, men sker också i stor utsträckning i rekreationssyfte. Älgjakt med skjutvapen kräver givetvis att du har tagit jägarexamen. Men det går också att delta i älgjakten utan att använda vapen, till exempel i drevkedjan. Drevjakt är nämligen en form av jakt där kedjan lockar fram älgar genom ljud till passkyttarna som står redo för att fälla älgen.

Den andra vanligaste formen av älgjakt är den med hundar, antingen lösa eller i band. Oavsett vilket handlar det om att låta hunden få korn på älgen i motvind och sedan markera detta för jägaren. Jägaren kan sitta placerad på ett pass och ta tillfället i akt när hunden markerar.

Årets älgjakt i södra Sverige inleds som vanligt den andra måndagen i oktober, vilket i år blir den 13 oktober.

De olika skrivborden i Vita Husets Ovala Rummet

Alla känner väl till Ovala Rummet (Oval Office) i Vita Huset där USA:s president har sitt kontor. Ovala Rummet är ett närmast mytiskt och säreget rum i Vita Huset och har varit skådeplatsen för många viktiga händelser genom historien. Rummet stod färdigt 1909 och ligger i den västra flygeln av Vita Huset. En stor del av rummet brann den 24 december 1929 och det Ovala Rummet byggdes därefter om.

Den sittande presidenten bestämmer inredningen i Ovala Rummet och varje president väljer egen matta, eget draperi samt vilka tavlor och möbler som ska finnas i rummet. Viktigast av allt är givetvis valet av presidentens skrivbord och konferensbord.

Harry Trumans inredning med Theodore Roosevelts skrivbord

Harry Trumans inredning med Theodore Roosevelts skrivbord.

Sju presidenter med Roosevelts skrivbord

Sedan 1909 har sex olika skrivbord använts av 18 olika presidenter i Ovala Rummet, där det populäraste är det så kallade The Theodore Roosevelt desk. Skrivbordet användes först av Theodore Roosevelt innan Ovala Rummet byggdes och stod färdigt 1903 under Roosevelts administration. 1909 tog hans efterträdare William Howard Taft skrivbordet i användning och därefter var det valet för ytterligare fyra presidenter i rad.

Efter den nämnda branden 1929 valde Herbert Hoover att byta skrivbord och använde istället ett bord som kallas för Hoover desk. Theodore Roosevelt desk gjorde comeback därefter och har totalt använts av sju presidenter, vilket alltså gör det till det mest populära.

Barack Obama vid Resolute desk

Barack Obama vid Resolute desk.

Resolute desk vanligt på senare år

På senare år har skrivbordet Resolute desk blivit det mest använda och totalt använts av sex olika presidenter. Bordet är en gåva från Storbritannien och överräcktes till USA redan 1879 och användes i olika former i Vita Huset, innan John F. Kennedy gjorde det till skrivbord i Ovala Rummet 1961. De senaste tre presidenterna Bill Clinton, George W. Bush och nuvarande Barack Obama har alla tre valt att använda Resolute Desk.

De övriga skrivborden är Johnson desk som endast använts av Lyndon B. Johnson; Wilson desk som var skrivbord för Richard Nixon och Gerald Ford; samt C&O Desk som användes av George H.W. Bush.

Nordbor vars resor upptäckte världen

Leif Eriksson upptäcker Amerika

Christian Kroghs målning Leiv Eiriksson oppdager Amerika från 1893.

Christofer Columbus brukar ofta omnämnas som den som upptäckte Nordamerika, då han 1492 trodde att han hade nått en västlig rutt till Indien från Europa, men istället hamnade i Nordamerika. Men Columbus var inte först, även om han var tidig. Den som med största sannolikhet var allra först var istället islänningen Leif Eriksson, troligen så tidigt som år 1000.

Leif Eriksson var son till Erik Röde, också han upptäcktsresare. Efter att ha blivit dömd fredlös gav sig Erik Röde ut på en treårig resa västerut från Island, under vilken han upptäckte och namngav Grönland. Sonen Leif var också han upptäcktsresare och gick i son fars fotspår västerut. Leif Eriksson seglade från Grönland till en ö han kallade för Helluland och sedan det han kallade Markland, i dag Labrador. Han nådde sedan även vad han kallade för Vinland, vilket troligen är det som i dag heter Newfoundland.

Det finns dock en annan isländsk sjöfarare, Bjarne Herjolfsson, som några år tidigare – runt 986 – såg den nordamerikanska kusten men valde att inte landstiga utan berättade endast om vad han sett när han kom hem till Grönland. Där sålde han sedan sitt skepp till Leif Eriksson, som gav sig ut på sina resor med samma skepp.

Leif Erikssons resor finns beskrivna i Erik Rödes saga och Grönlänningasagan. 1964 utsåg den amerikanska kongressen den 9 oktober till Leif Erikson Day, en dag som uppmärksammar de nordiska upptäckarna och det rika nordiska inflytandet i amerikansk kultur och utveckling.

Gruppresor vårt sätt att se världen

Resandet i dag skiljer sig givetvis markant från tiden då Leif Eriksson upptäckte Nordamerika. På den tiden skedde upptäckterna för hela mänsklighetens utveckling, i dag vill vi upptäcka för att utvecklas personligen och se mer av den världen vi redan känner till men kanske inte har sett. Därför gör vi nordbor fortfarande långa resor och gruppresor för att upptäcka världen och se dess tjusning och prakt med egna ögon. Det nämnda Grönland är till exempel ett populärt resmål för just gruppresor, men det finns också många andra för oss exotiska platser dit gruppresor är populärt. Bland dessa finns givetvis Afrika, Sydamerika och Australien/Nya Zeeland.

Vi behöver resorna för att utvecklas och få nya influenser och av erfarenhet brukar resorna alltid bli bättre i grupper där upplevelsen kan delas av flera och njutas av ur olika perspektiv. Med hjälp av professionella och erfarna researrangörer blir gruppresorna ett välplanerat och mycket innehållsrikt sätt att upptäcka världen.

När blev tiden det viktigaste vi har?

Solur

Tid är pengar.
Inget är som väntans tider.
Ju förr, desto bättre.
Tiden läker alla sår.

Det finns massor av ordspråk och uttryck om tiden. Denna ständiga tiden. Ibland känns det som att tiden är det viktigaste vi har det. Det är tiden som vi hänger upp allting på, tiden som skapar möjligheter och problem. Men när blev tiden egentligen så viktig i våra liv?

Tidmätning är en av människans äldsta uppfinningar. Mätningar av solens skugga med hjälp av ett solur har gjort sedan åtminstone 3 000 f.Kr. och därefter har tidmätningen utvecklats. Det är dock oklart när de första mekaniska urverken uppfanns, men det går åtminstone att konstatera att ett ur med kugghjul uppfanns i England runt 1280. Uret byggdes sedan på med en fjäder och blev ett fickur och utvecklingen har sedan fortsatt stadigt framåt. Det första radiostyrda uret fick patent 1967.

Armbandsurens genombrott

Armbandsuren slog igenom på 1800-talet och till att börja med avsedda för kvinnor, under en tid när männen hade fickur. Det var i samband med första världskriget som armbandsuren även blev populära och började massproducerades. Soldaterna i kriget använde uren och efter krigets slut började massproduktionen av dessa nya och populära accessoarer.

Det första digitala armbandsuret kom 1972 och i dag är uren både vanliga och populära. Armbandsuren används givetvis fortfarande för att visa tiden men de har också blivit populära som en renodlad accessoar, bara därför att de är vackra (och i många fall dyra). Ett exempel på ett sådant exklusivare märke är klockor från Certina, ett schweiziskt märke som står för kvalitet och högsta standard.

Det vi kan konstatera är att tiden helt enkelt alltid har funnits med oss och blivit en kulturbärare i vårt samhälle. Givetvis kommer vi alltid ha tiden med oss och frågan är om dess betydelse någonsin kan minska. Går det att ha ett samhälle som inte byggs upp av tiden och tidens kraft?

Är det möjligt att gräva till Kina?

Grävande

Ibland är det roligt ur ett rent kulturellt logiskt perspektiv att fundera över sådana där saker man sa förr och vad som egentligen ligger bakom det. Typ, april april din dumma sill, eller varför polisen var en potatisgris. Eller det där om att man inte ska gräva för djupt, så att man hamnar i Kina?

Frågan är ju då, är det ens möjligt att gräva till Kina? Tittar man på en jordglob ser det ju inte som det, så det är ju väldigt konstigt att uttrycket ens har kommit till. Det ser ju mer ut som att man skulle hamna mitt ute i vatten någonstans i närheten av Nya Zeeland, om man nu grävde ett hål från Sverige, beroende på var i vårt avlånga land man börjar. Gräver man härifrån Stockholm så hamnar man dock i absolut ingenting, bortsett från en massa vatten. Så egentligen tycker jag att vi bara avfärdar det där med att gräva så djupt så att man hamnar i Kina.

Om vi tittar på vad som faktiskt skulle krävas för att kunna gräva ett så pass djupt hål så att vi hamnar på andra sidan jordklotet. (Och då kan jag faktiskt tänka mig att bortse från den oerhörda värma inne i jordklotet som man skulle få utstå om man grävde till andra sidan jorden). Det skulle ju krävas ett ordentligt, och framförallt ett professionellt, markarbete och markentreprenad för att kunna gräva ett så djupt hål. Med tanke på att jorden har en radie på cirka 6 300 km och en omkrets från Stockholm till Stockholm på cirka 40 000 km så är det ett antal spadtag man måste ta om man vill ta sig igenom hela jorden.

Och i så fall alltså hamna långt ute i något av världshaven.

Så nej, jag tycker att vi avlivar den där myten om att det går att gräva sig hela vägen till Kina. Eller myt och myt, det är en kulturell kvarleva bland föräldrar, precis som att tungan blir svart i fall man ljuger. Men med tanke på det orimliga i att gräva till Kina borde det vara föräldrarnas tungor som är svarta som synden…

Är kultur alltid försvarbart?

En återkommande och viktig diskussion inom kultur är vad som får klassas som kultur och vad kulturen får innehålla. Det finns många som menar att konstnärer av olika slag sysslar med saker inom kulturen som får fler människor att ta illa vid sig än vad de får människor att njuta av konsten. Detta bildar en viktig och svår debatt.

Ett klassiskt exempel är när Lars Vilks skapade en rondellhund med den muslimska profeten Mohammeds huvud. Detta skapade enorma debatter och människor, framförallt muslimer, tog illa vid sig. Det hela eskalerad så pass att Lars Wilks fick dödshot och blev attackerad på presskonferenser. Det var till och med några människor som blev arresterade av polis i Irland efter att ha planerat att mörda honom.

Är det värt det? Hur många njöt av denna rondellhund så pass mycket att det väger över de som tar illa vid sig?

Samtidigt måste man fundera över om en sådan censur är okej. Att inte kunna göra konstverk av något på grund av, som i detta fall, religion är på ett sätt farligt. Det kanske inte var många som älskade rondellhunden, men många menar ändå att det är viktigt att det är godkänt att göra ett sådant konstverk.

Något som går att jämföra med denna debatt är diskussionen om komiker får skämta om vad som helst. Det är ju väldigt vanligt, i alla fall i Sverige, att komiker skämtar om religion. Men får de skämta om hemska händelser? Naturkatastrofer eller krig? Det är ju väldigt känsligt såklart, speciellt för dem som förlorat någon eller något. Det allmänna svaret här brukar vara att vänta tills det gått ett tag. Att kanske inte skämta om det på en gång. Komiker brukar ju annars vilja var tidigt ute eftersom det är många som vill skämta om aktuella händelser, och då gäller det att vara först. Men att skämta om en naturkatastrof några dagar efter att den inträffat är kanske inte moraliskt godkänt.

Storsäckar

Säckar är ett samlat namn för de behållare som tillverkas av mjukt material. De kan därför bäras, formas och användas på annorlunda sätt än andra behållare som är tillverkade med hårt material. Vanliga material som säckar är gjorda av är tyg, plast, papper eller jute.

Säckens historia

Historiskt sätt har säckar använts flitigt. De största användningsområdena var inom kolindustrin och till sopor. Säckar användes inom kolindustrin för att få upp kolet från gruvorna på ett smidigt sätt och skräp och sopor hamnade i sopsäckar för att sedan slängas på sin rätta plats. Säckar har också använts mycket för att lagra potatis genom åren. Klassiska potatissäckar har ett utseende som är ganska speciellt och hängigt, vilket uttrycket där man kallar någon en ”potatissäck” har sitt ursprung i. Sist men inte minst har också säckar använts som behållare för kläder, både nya kläder samt smutsiga kläder i väntan på tvätt.

Nu för tiden finns en ofantlig mängd olika slags säckar, och de används på en enormt stor bredd. Sopsäckar, sovsäckar, ryggsäckar och storsäckar är några få av dem som visar på dess vidspridda användning.

Storsäckars egenskaper

Storsäckar är de som används mest inom industrin. De används till att förvara torrvaror samt att transportera dem långa sträckor. Storsäckarna har många fördelar gentemot andra behållare så som lådor, bland annat att de går att forma som man önskar samt att de inte läcker som en del lådor kan göra. Vanligtvis är storsäckar gjorda av vävd polypropylene som är en termoplast uppbyggd av propen. Den är mjuk och hållbar och har många andra egenskaper som passar perfekt till storsäckar.

Storsäckar kan vara just stora. Vissa specifika storsäckar kan bära så mycket som 2500 kg. De går att konstruera och forma så att många olika former av innehåll kan bevaras inuti dem. Det finns dessutom storsäckar som kan förvara flytande vätskor.

8989y89y89

Leverantörer av storsäckar

Många leverantörer erbjuder storsäckar i mängder av storlekar, former och kvalitet och inom många olika användningsområden. Det gäller att man inte snålar och satsar på det billigaste alternativet eftersom storsäckar som går sönder kan leda till katastrofala följder. Fairflex International är en leverantör av storsäckar du kan lita på. Med sitt säte i Helsingborg och med över 30 år i branschen levererar de storsäckar till hela Norden.

Arkitektur i betong

Betong är ett byggnadsmaterial som används till mycket, speciellt inom bygg av olika ting. Betong framställts genom en sammanställning av bergmaterial och cementpasta. Det vanliga bergmaterialet är ballast och cementpasta är en blandning av vatten och cement.

Ett byggnadsmaterial i klass

Betong är ett fantastiskt byggnadsmaterial, främst för dess beständighet samt hållbarhet. Utvecklingen av betong fortskrider och nu för tiden blandar man ner andra delar i betongen för att få fram önskade och positiva effekter. En av dessa tillsatsmedel som används är luftporbildande medel. Av detta medel bildas, för ögat osynliga, luftbubblor i betongen. När vatten övergår till is expanderar det, och på detta sätt har vatten i betongen ytor att göra det på. Betongen riskerar då mycket mindre att spricka vid kyla. Detta används bara på ställen där minusgrader förekommer, men andra tillsatser med andra egenskaper används på andra ställen i modern betong.

Att gjuta betonggolv

Betong används inte bara på vägar, utan också på mängder med andra byggnadsområden. Bland annat är det vanligt att göra golv av betong. Att gjuta betonggolv kräver mycket förberedelse. Beroende på vad för slags grund golvet har blir förberedelsen på olika sätt. Är huset byggt med krypgrund bör man ta fram alla golvbjälklag genom att ta bort alla golv eftersom dessa golvbjälklag behöver tas bort om man ska gjuta igen krypgrunden.

Beroende på hur välisolerat golvet behöver vara skiftar tjockleken på cellplasten. Befinner sig byggnaden på ett ställe med extrema väderförhållanden där temperaturen sträcker sig långt under nollan behöver denna givetvis vara tjockare. Tvärtom gäller där vädret aldrig blir kallt. I Sverige är den vanligaste tjockleken som används i villor 30cm.

Vid betonggjutning av golv behöver man också ha i beräkningen hur golvvärmen fungerar. Det finns olika sätt att värma upp golv, och de olika sätten bidrar till hur du gjuter golvet. Vattenburen golvvärme har på senare år blivit mer och mer populärt.

Har planlösningen förändrats innan gjutning av betonggolv, vid ombyggnad exempelvis, finns ytterligare detaljer att fundera över. Vart kommer de eventuella nya lasterna att vara? De ställena behöver ha mer betong under sig för en stabilare och mer hållbar situation.

Betongslipning

Betonggolv behöver också slipas för att vara vackert och behagligt. Detta går att göra själv, men kan vara ett svårhanterligt projekt för den oerfarne. Betongteam så som Stadax erbjuder många olika tjänster inom betonghantering, så också betongslipning. Söker ni efter hjälp med betongslipning kan ni läsa mer om deras tjänster de erbjuder. Stadax Betongteam kan givetvis gjuta betonggolv också, och i stort sätt med allt inom betonghantering.

Att bo i lägenhet

Det finns lite olika sätt att bo i lägenhet på. Det finns många som tillhandhåller lägenheter av olika slag. En av dessa är HSB Gambrinus.
Nedan kommer förklaringen till de vanligaste sätten att bo i lägenhet, bostadsrätt och hyresrätt.

Bostadsrätt

Om du äger en bostadsrätt äger du alltså en del av fastigheten. Detta har många fördelar och är något att rekommendera om du har råd med det. För det första är det du som äger lägenheten, och kan du renovera den, bygga om inne i den, måla om den och ändra i den mycket fritt. Detta eftersom det är din egen egendom. Självklart är inte allt möjligt, då det är fler som bor i fastigheten.

Köper du en bostadsrätt är det också en investering. Tror du att bostadsrätten kommer att öka i värde av någon anledning är det smart att köpa den. Bostadsrätten kan öka i värde utan att du gör något speciellt med lägenheten. Området kan bli mycket populärt av någon anledning. Du kan också renovera och bygga om så att den ökar i värde. Att köpa en bostadsrätt är tyvärr ofta dyrt och ingenting en vanlig person klarar utan att ta stora banklån. Bostadsrättspriserna kan givetvis också gå ner vilket gör att din affär var dålig. Behöver du hjälp med ekonomisk förvaltning i din bostadsrätt finns det hjälpa att få av HSB Fastighetsförvaltning

Hyresrätt

Ett mycket vanligt sätt att bo i lägenhet på är genom en hyresrätt. Det finns många fördelar att bo i en hyresrätt. För det första behöver du inte lägga ut massvis med pengar genom att ta banklån, som du behöver vid köp av en bostadsrätt. För det andra är det mycket mer flexibelt än att äga en bostadsrätt. Hyresrätter är det mest attraktiva för unga i dagsläget. Detta är inte direkt konstigt. De har vanligtvist inte råd att köpa en bostadsrätt och de kan flytta ut snabbare från en hyresrätt om de skulle behöva flytta någonstans på grund av studier eller arbete.
Nackdelar med hyresrätter finns dock också. Den största är väl att det finns så få för tillfället. Antalet som vill bo i hyresrätt är mycket större än tillgängliga hyresrätter. Du kan dessutom inte ändra i lägenheten speciellt mycket eftersom du inte äger den på det sättet du äger en bostadsrätt.